Jag tror att alla människor har ett behov av att ibland vara helt ensam. Dock tror jag att detta behov varierar väldigt mycket mellan olika individer, att det är olika starkt och viktigt. Frågan är om ett ensambarn, som jag, har ett större ensamhetbehov än andra? Ibland tror jag att det är så, ibland tror jag att det egentligen är tvärt om bara det att ett ensambarn är mer van vid att vara ensam och därför tror sig vara i behov av just ensamhet. Fast ensamhet låter grymt sorgligt, kanske egentid, eller tid för sig själv utan att bli stöd för någon annan, låter med en gång mycket positivare, eller hur? Jag kan i alla fall ibland känna ett enormt behov av att vara ensam, även om kalendern visar lördag och klockans visare slår 20.00. Ensamhetbehovet har ingenting med klockan att göra, behovet är inte logistk, gör sig bara till uttryck ibland. Jag väljer att inte se det negativt, jag tror att det är nyttigt att ibland vara ensam. Om inte så uppskattar man ju sällskap desto mer om man vet hur det är att vara ensam.

Min största skräck dock är som sagt att jag skall dö ensam. Jag tror inte att man kan uppskatta ensamhet om man inte har någon att dela andra studer (mestadels av tiden) med. Precis som en person inte kan uppskatta sysslolöshet om man inte har någonting man egentligen borde göra eller i alla fall kan göra. Visst är det så? Det kan jag i alla fall garantera, det är inte kul att inte göra någonting när man inte har någonting att göra. Man kan inte heller njuta av det när det inte finns någonting man vill göra. I sådanna lägen är ensamheten enbart förödande, den bryter ner individen, sakta men säkert.

"Det är omöjligt att njuta helt av sysslolösheten om man inte har mycket att göra"

                                                                                                                          - Jerome K. Jerome

För att avsluta tror jag att ensamhet är nyttigt för alla med sällskap, men en person som bara är ensam kan inte, och bör inte, uppskatta det. I alla fall inte fullt ut. Så jag står fast vid att jag ibland är en ensam flicka med en hel del tankar.

  


Lonely, but not alone, good bye.