Dags för After Work imorgon tidig kväll, på Babar, känns som gamla goda tider. Gamla godare tider? Vem vet, svårt att jämföra med idag. En enorm skillnad är det i alla fall... Skall dit med M först innan andra sluter upp, första gången vi umgås på riktigt (inte i jobbsammanhang) sedan det tog slut i december 2005. Över två år sedan, hjälp! Känns lite konstigt, men ändå bra på något sätt.. Lite skumt, det var ju ändå på Babar som vi blev "vi", eller ah, lite i alla fall. Det var dit vi gick efter personalfesten i slutet av sommaren 2005. Det var i alla fall den kvällen vi kysstes för första gången och jag fattade att jag hade känslor för M. Usch, blir nästan lite nervös nu. Varför blir jag det? Kommer nog alltid att vara svag för honom, han var ju ändå min första riktiga kärlek och tillika pojkvän. Även om han krossade mitt hjära betyder han ändå mycket för mig, fortfarande, så är det bara, och kommer nog att förbli. Ångrar i alla fall ingenting som hände mellan oss så det känns väldigt skönt. M kommer dock alltid att förbli speciell. Ibland omogen och dum i huvudet men ändå speciell... Brukar ibland känns, eller i alla fall kände väldigt starkt förr, att jag ibland nästan önskar att han hade gjort något riktigt elakt så att jag verkligen hatade honom. Men det jobbiga är att trots att han verkligen krossade mitt hjärta totalt så förstår jag hans anledning. Hur tvådelat är inte det? Det värsta av allt var, och är fortfarande, att M och den tid vi hade tillsammans betyder/betydde så mycket för mig, samtidigt som det inte känns som om jag och det vi hade inte betydde/betyder lika mycket för honom.

Lycka är att hitta en lapp i jackfickan där det står "jag älskar dig",
sorg är när man upptäcker att man tagit fel jacka...

Saknar någon som kan ringa klockan 23:17 på kvällen och bara be att få sova tillsammans med mig, saknar en hand ¨som håller i min eller en varm kropp att bara ligga bredvid, saknar att känna värmen från en annan individ, saknar att få ett sms utan anledning där det står att någon tänker på mig, saknar att vara kär, saknar att vara lycklig, saknar att vara helt lycklig...

Och nej, jag är inte desperat, bara en.ibland.väldigt.ensam.flicka med drömmar om den prinsen på den vita hästen och det perfekta familjelivet med man, barn, villa, hund, volvo...


Later.