Kanske låter lite töntigt men blev väldigt glad över ett långt mail som jag fick av min mamma i morse. Blev ett ännu längre mail tillbaka faktiskt. Kom på att det sammanfattar den här helgen och det mesta just nu ganska bra så lägger in det här, med än om några censureringar inlagda och viss text borttagen.


"Hej mamma!
 
Tack för utskriftshjälp och tack för ditt långa mail, blev jätteglad över att höra så mycket från dig. Saknar dig och pappa, väldigt mycket faktiskt.. Speciellt nu efter den här helgen. Egentligen inte hänt något speciellt och det är kanske det som är grejen, att det inte hänt mycket alls.
 
I fredags var den insparks/invigningsfesten i de nya lokalerna. Sen på lördagen var man ju lite seg så då gjorde jag inte mycket vettigt alls, eller ah, jag gjorde en hel del "hushållsarbete". Tvättade kläder, tvättade och bytte lakan, vädrade sängkläderna, städade och bakade till och med bröd, faktiskt! Gjorde det där goda brödet som vi fick på C's dop tror jag nog att det var, minns du det där mörka? Som man bara blandar ihop och slänger in i ugnen i två timmar. Jättegott blev det! Helt stolt! haha! Så nu är jag husmoren här i korridoren som bakar mitt eget bröd.. :) Kom på att det är grymt ekonomiskt också. Fick ju i för sig köpa en hel del ingredienser nu första gången, såsom vetekli osv. men nu har jag ju de ingredienserna så det lönar sig i längden :) Och så är det ju supergott också, ännu bättre helt enkelt! Men i alla fall, lördagen kändes mer eller mindre som en söndag..
 
Sen igår var det ju söndag, på riktigt! Gjorde verkligen inte mycket vettigt, pluggade en del men det var väll ungefär det. På kvällen blev det en stor marängsviss här i korridoren och så kollade vi på film (nästan allihopa faktiskt!). Filmen var sådär, men det var bara kul att det "hände någonting". Sen är vi helt lediga idag. Grupparbetena är inlämnade, får nytt att arbeta med imon så idag känns det också som en söndag.. Tre söndagar irad med andra ord, och jag som inte ens tycker om söndagar.. Det är därför det känns lite segt... Ganska mycket segt faktiskt..
 
Ikväll skall K och jag iväg på PowerYoga på vårat gym. Blir första gången för oss båda.. Jag har aldrig riktigt förstått det där med yoga men varför inte testa en gång? Ge det en chans i alla fall.. :) Blir nog spännande.. Dock har jag en känsla av att man kommer att känna sig alldeles dålig när alla andra kan och vet vad de sysslar med.. Men men, alla har väll varit nybörjare någon gång?!
 
Låter som du haft en mysig helg då i alla fall... Mysigt med mormor och morfar.. Pratade med mormor igår, de kommer hit nästa torsdag och hälsar på, skall träffa dem på stationen  och så får jag guida dem hem till mig. Lovat att bjuda på en kopp kaffe.. :)
 
Ang. helgen så blir det i alla fall inte Stockholm. Eller det skulle förvåna mig väldigt mycket om situationen skulle ändras så drastiskt på så kort tid att det skulle bli läge att åka dit.. S kan nämligen inte alls i helgen längre och som det är just nu så kan jag inte bo hos någon annan heller. Men som sagt, man skall aldrig säga aldrig..? Men inte kul att lägga över 1000 kronor som det ändå bli bara på reskostnader och inte känna att det känns hundra.. Är väll därför det känns lite segt här nere också.. Tänker en hel del över J.. Går mest bara och grubblar, försöker sluta.. Men det är ju ungefär som om man inte får tänka på en rosa elefant.. Klart man tänker på en rosa elefant mer än någonsin..! Men men, får väll helt enkelt försöka avvakta och se.. Inte min bästa egenskap dock.. jag vill ju helst ta tag i problemet och lösa det...
 
 
Oj oj oj, nu blev det bra långt mail det här.. Hade kanske behov av att skriva av mig lite.. Nu skall jag i alla fall läsa lite i de kompendiet som vi kommer ha föreläsning på imorgon, så jag är föreberedd...!
 
Saknar och älskar dig massor + självklart pappa (du får hälsa honom med en kram från mig!)
Pussar
C"

Måndag, söndag, måndag, söndag? Visst känns det som ännu en söndag? Och som sagt, jag som inte ens tycker om söndagar! Är det någon som har något bra botemedel mot söndagar? Känner mig så sjukt seg och lat. Gör saker, men ändå känns det inte som jag åstadkommit någonting alls. Men samtidigt måste man inte alltid åstadkomma saker? Inte varje dag, eller hur? Bara svårt att få in det i min kropp, i mitt huvud. Att jag, C, inte alltid måste göra och åstadkomma någonting varje dag. Ibland måste man vara få vara. Utan att få dåligt samvete. Men hur lyckas jag med det? Träning?


Nej men som sagt, mot skolböckerna och vidare!