Det är i uppförsbackar som man rycker
Såg en bok idag när jag kollade på mappar till alla mina papper (vilket tydligen var betydligt svårare än vad det låter). Boken hade en väldigt bra titel. Var en bok som handlade om att öka sin försäljning i lågkonjunktur. Titel var ordagrant "Det är i backarna man rycker - Hur du ökar försäljningen i lågkonjunktur". Tycker bara titeln var så himla bra. För så är det ju. Det är ju i uppförsbackarna som det där avgörande rycket ofta görs. Frågan är bara när man skall rycka. När har man själv kraft kvar samtidigt som motståndarna inte har det? Men kanske kan man rycka tillsammans?
Suttit och skrivit en hemtenta i entreprenörskapskursen under en tid nu, lite då och då. Min frågeställning var ifall entreprenörskap kan vara en väg ur den ekonomiska krisen och lågkonjunkturen. En intressant tanke som slagit mig under tiden är att det i den stundande lågkonjunkturen finns en annan stor möjlighet till att vi kommer se många nya entreprenörer. Det måste nödvändigtvis inte vara de personer som blivit av med sin ordinarie sysselsättning som blir de som startar egna företag. Det kan istället, eller också, vara så att det är de som blir kvar på arbetsplatserna som tröttnar på den standardisering och nedskärning som de tvingats att genomgå. Utrymmet för fritänkande och kreativitet minskar till följd av ökad kontroll och uppföljning, vilket blir en påföljd av nedskärningarna. Denna kvävande miljö inom storföretagen kan leda till att de kreativa människorna bryter sig loss och startar eget, dvs. de processinriktade och kontrollerade systemen kan leda till en ökad entreprenöriell aktivitet.
Så det så. Så dags att rycka nu kanske?