Fullspäckad dag. Som vanligt. Möte från 08.00 till 11.30. Runt stadsbiblioteket lämna böcker. Till eventbyrån. Jobb här. Lunch. Falafelrulle från Kungstorget (billigt och gott). Tillbaka till kontoret. Färdigställa att-göra-lista. Mer jobb. Event ikväll. Sen tåg till Stockholm. Äntligen. Verkligen längtat till den här helgen. Ledig torsdag, fredag, lördag, söndag och måndag- Shit. Kommer helt ärligt inte ihåg senast jag var ledig i 5 hela dagar. Nice! Känns faktiskt riktigt bra den här gången. Jag är värd att vara ledig. Faktiskt. Blir i för sig lite jobb med E-jakten imorgon på förmiddagen. Men sen ledig. Väl hemma sedan igen blir det fullt upp. Verkligen. Nästan mer än vanligt. E-jakten går ju av stapeln nu den 15:e och det är mycket kvar att göra där. Plus skolan inkl. grupparbete och läsande, distanskurserna och de arbete som krävs där med Reten och övertygande tal bl.a. Espresso House på det. Plus lite Pita kanske. Knowledge-eventet samma dag som Femmeträff nummer 3 sen också. Försöka andas där emellan. Älskar ju dock att ha mycket för mig så jag klagar inte egentligen. Bara konstaterar fakta.

Annars har jag tagit ett beslut. Känns väldigt bra att det är taget. För man måste ju våga. Men dumt att slänga sig ut utan fallskärm innan planet ens börjat närma sig marken. När jag ser land då skall jag hoppa. För annars kommer jag ångra mig för all framtid. Sitsen är väldigt ovan för min del. Brukar ju inte gå till så här. Brukar ju inte känna så här. Kanske just därför som det varit så svårt att veta hur jag skall göra. Men vad sjutton, det kan ju inte gå mer än åt skogen. Eller hur?

Utöver detta så är det bara hålla tummarna för att ett samtal skall gå våran väg idag. Gör det det lovar jag att återkomma om vad det handlar om. Just nu är det top-secret. Inte ens bloggen kan få ta del utav det. Återkommer som sagt. Men tills dess, snälla hjälp till att hålla tummarna. Hade varit så sjutk nice! Please.


Dags att fortsätta jobba. Work. Work.

Tittade precis på ett avsnitt av Grey's Anatomy. Kära Grey's Anatomy. Äntligen är de förlovade. Men avsnittet slutade i alla fall med ett citat som är värt att citera så här innan sovdags.

"Maybe we have to become a little messed up - to be able to step up"

Sant. Word.


God natt.

Utförde ett experiment till lunch. Frågeställning: Kan man äta sill som gick ut i februari? Då jag inte hade öppnat burken och den hela tiden stått i kylskåp plus att det luktade bra så testade jag. Och det har gått bra. I alla fall än så länge. Var ju nu i alla fall ca. en timma sedan.. Fast i för sig så brukar det väll ta typ 8 timmar ifall man blir matförgiftad. Får helt enkelt avvakta och se.

Annars känner jag mig lite som gammal sill just nu. Sitter på jobbet. Ett utav dem. Känns verkligen inget roligt idag. Ledsen men det gör det inte. Frågan är om det är värt det? Okej. Bra erfarenheter men man skall väll må bra under tiden? Utkonkurerad är jag också. I alla fall när det gäller min kontorsplats. Praktikant E (datautvecklare) skall tydligen ha den platsen nu. Inte nog med det. Han skall tydligen använda en sprillans ny Mac-dator också. Ny dator som J lovat mig sen jag började här. Typ en av de 10 sakerna som han sagt och som jag inte sett röken av. Suck. Inte meningen att klaga men det känns så j*vla rötet. Jag skall tydligen sitta i köket nu när jag kommer. Jaja, nära till kaffet i alla fall. Alltid något. För det gäller väll att se det från den ljusa sidan? Får ryck på att jag inte får något vettigt ur J. Han ger mig ingenting att göra och sen klagar han på helt andra saker.

Jaja, nu får jag sluta klaga. Solen lyser ju! Och jag sitter här inne och gör ingen speciell nytta alls för tillfället. Jippi.


Hej svej, leverpastej.

Om någonting bara tar energi skall man då säga stopp? Hur vet man när det är dags att sätta ner foten? Har två saker som tar energi ifrån mig just nu. Den ena saken har jag om och om igen lovat att den inte får ta mer energi. Att det helt enkelt inte är värt det. Men så ibland känns allting bra och då vill jag hoppas och tro att situationen är hållbar. Men det är den inte. Kan inte gå omkring och trippa på tå för någon annans skull. Jag skall göra det som jag mår bra av. Även om det innabär att göra någon annan besviken. Tyvärr är det så ibland. Inte värt att gå omkring och ständigt må dåligt över en sådan sak. Om man drömmer mardrömmar om det så är det väll ändå dags att dra ett sträck? Säga att det räcker här och nu?

Dags att sova. Det är en sak som är säker. Så. Seså, logga ur msn nu och hopp i säng.


Dröm sött. Inga fler mardrömmar.

Det är en sak som jag tänker på varje gång det blir att jag tar 794 ut hem efter en kväll modell senare på stan. Men varför går de så sjukt sällan? Fick vänta på Centralen i 45 minuter inatt. Usch, tog i alla fall bussen 01.15 igår och den bussen är ändå okej om man jämför med de som går senare.  Massa fulla dreggiga ungdomar på. Usch, nu låter jag som värsta gamla tanten som klagar på dagens ungdomar. Men så är det. Vissa kan verkligen inte bete sig på natten efter några öl det är en sak som är säker. Tyvärr gör nattbussen och allt som det innebär med promenaden hem från Bassås mitt i natten att det nästan inte är värt att vara ute så sent eller dricka så man inte kan ta bilen. Suck. Börjar jag bli gammal och för bekväm? Snart 22. Åldersnoja. Japp.

En annan sak. Shit vad alla är nykära och gulligulliga runt omkring just nu. Suck. Men visst är det gulligt. Blir verkligen glad för deras skull. Men måste de trycka upp det i ansiktet på en? Man känner ju sig inte så värst mycket mindre ensam då. Var ett ungt par inne när jag jobbade idag. Och medan de väntade på att jag skulle göra klart deras mat började de dansa mitt inne i restaurangen. Dansa och pussas. Så sjukt impulsivt och gulligt. Sådant man bara gör när man är nykär. Vill också vara nykär på våren. Det är då det passar allra bäst. På våren och kanske även på hösten. Äta glass i vårsolen, ha picknick i parken och gå omkring och hålla handen. Är det på hösten kan man gå långa promenader och sedan sitta och värma upp kinderna så de blir sådär varma och röda framför den öppna spisen. Oj. Nu drömde jag mig visst bort lite här. Men för att binda samman säcken. 22 år. Ja, jag vet, snart. Snart 22 år, singel och med en stark hatisk känsla mot nattbussen.

Nu skall jag faktiskt gå och lägga mig. Känner mig inte helt hundra idag. Speciellt ikväll. Hoppas det är borta när jag vaknar imorgon. För har varken tid, lust eller möjlighet att bli sjuk nu. Det går helt enkelt inte för sig. Så det så.


Sov gott.

Trivs verkligen i min lägenhet. Mycket. Men har nästan lite dåligt samvete för att jag inte "utnyttjar" den mer än jag gör. Blir ju en hel del i Göteborg och hemma i huset. Nästan alltid så att jag kommer hit ner på måndagförmiddag eller kväll och åker upp till Götevborg igen på torsdagkväll eller fredagmorgon. Blir ju så pga. mina jobb i Göteborg. Det är någonting jag själv valt. Inte så. Bara ett konstaterande. Ibland funderar jag på om det är värt att jag har lägenheten här nere över huvud taget. Kostar mig ju ändå en hel del. Och synd att låta den stå outnyttjad. Men trots allt så mår jag väldigt bra av att vara här. Gillar verkligen min lägenhet och gillar att vara i den. Även om mina grannar jämt påpekar att jag inte är här. Och då och då tror att jag flyttat härifrån. Men vem vet hur det blir lite längre fram. Kanske blir jag mer här? Eller kanske mindre? Det får tidenvisa. Ingen idé att spekulera i det här och nu idag.

Hade en jättemysig dag med min mor här nere i Varberg igår. Hon kom ner vid lunch, så gick vi tillsammans ner till Tovedals där vi åt jättegod italieninpirerad lunch. Sedan tittade vi lite i de affärer som lilla Varberg har att erbjuda. Hittade en vårjacka i sista affären! Blev en helt annan jacka än vad jag sett framför mig. Fick bli så. Ni vet när man sett någonting i huvudet och bara jämför med den så blir ingenting bra vad man än hittar. Precis så har det varit. Fast jag har ju sett min drömjacka på riktigt. Var den som jag såg i Stockholm förra året. Ni minns kanske den beiga trenchen. Suck. Alldeles för dyr. Blev en dalablå kappa istället. Snacka om helomvändning. I alla fall nöjd med den.

Tillbaka till vår dag. Vi gick i alla fall upp till lägenheten igen och gjorde oss var sin cappuccino från min espressomasin (första faktiskt, blev verkligen jättebra, långt över förväntan, gjort mig två stycker idag också faktiskt!). Sen tog vi på oss promenadskorna och tog bilen ner till Ankaret. Därifrån gick vi längs vattnet utanför kurorten bort till Apelviken och sen hem genom huset. Så himla mysigt. Gick bara och pratade och njöt av varandras sällskap. Min mamma har verkligen blivit mer och mer som min bästa kompis. Inte på det sättet som man har en bästa kompis i sin egen ålder. Utan snarare att det inte är lika mycket "mammigt", utan mer om om det vore en oerhört nära kompis som jag kan prata med om allt. Är oerhört tacksam för våran relation. Hade inte varit där jag är idag om det inte vore för henne. Bokstavligt talat. Utan min mor vet jag inte ens om jag hade orkar med allting. Tack för att du finns! Älskar dig.


Packa helgväskan. Ett avsnitt Grey's. Sen sova?

..men inte på Burger King utan hemma med familjen på altanen. Grillpremiär idag. Fläskfilé som jag lade i marinad redan i morse. Och till det ris och en kall creme-fraice-sås med chili, mums! Så supergott! Var bara tvungen att avsluta njtutningen med en kula kall vaniljglass och chokladsås. Snacka om försmak på sommaren. Bara jordgubbarna som saknades.

Måndag idag, känns dock inte som det då det varit en röd dag, känns snarare som en söndag. Jobbat, men bara ett kortpass. Skönt. Är trött. Sov till klockan 10 imorse! När gjorde jag det senast?! Minns jag knappt. Kanske inte så konstigt att jag är trött i för sig, jobbat mycket i veckan, varje dag för att vara exakt. Ledig imorgon, onsdag och torsdag nu. Dock skola. Grupparbete samt seminarium och inlämning så ledig är kanske att ta i.


Tänkte avsluta dagens inlägg med några citat ang. att sätta mål och att nå dem:

"Ingenting är för människan så svårt att uthärda som ett liv
utan uppgifter och mål."
- Blaise Pascal

"Den stora faran för de flesta av oss är inte att vi sätter vårt mål
för högt och missar, utan att vi sätter fet för lågt och når det."
- Michelangelo

" I livets lopp finns det inget målsnöre. De snören vi passerar
är starten till ett nytt lopp."
- Okänd


Farväl för nu.

Fått en ny passion. Apelsinjuice. Men det är skillnad på juice och juice. Jag menar allra helst färskpressad. Beslutat mig för att önska mig en juicepress i födelsedagspresent. Annars är det absolut Brämhults som är den bästa. Två kommer nog Kivik's och tre Tropicana.



En fråga jag tänkt på. Det går ju att köpa apelsinjuice utan fruktkött. Borde man då inte kunna köpa bara fruktkött. Typ torkat och lägga i sin vanliga juice så det blir massor mer fruktkött? Kanske blir konstigt. Men i alla fall kunna köpa apelsinjuice med massor av extra (tillsatt från den andra juicen) fruktkött? Nu blev jag sugen på ett till glas juice. Nej. Nu måste jag faktiskt se till att få skrivit den där textbiten först innan jag får gå ifrån datorn och hämta juice. Och blogga mer.


Så later.

Nu är det dags, bojkott för sådana där äckliga påskäggsgodisar som ser ut som färgglada påskägg och bara är fyllda med vitt "skum". Tror de kallas dragéägg.. Så äckliga! Förstår varför de bara finns vid påsk. Men samtidigt inte varför det skall finnas överhuvud taget, är det egentligen någon som gillar dem? Min mamma känner mig dock så bra att jag inte fick ett enda sådant. Fick choklad, kåla och lakrits istället. Mycket bättre. Tack! Dock ätit godis för ett helt år idag känns det som. Men det får man faktiskt på påskafton. Så det så.


God natt.

Detta inträffade för några veckor sedan. Tänkte skriva om det då men så kom någonting annat ivägen och kom att tänka på händelsen igen för några dagara sedan, om det inte var igår till och med. Så sjukt långa dagar nu de senaste. Med event fram till klockan 03.00 i natt. Faktiskt återigen lite förvånad att jag börjar "fungera" så bra även när det blir sent. Att kunna fokusera och prestera även efter klocka 23.00 brukar ju inte vara min starka sida. Men men, till saken. Jag har fått en ny idol. Tyvärr vet jag inte vad hon heter. Ja, för det är faktiskt en hon. Kanske en helt vanlig liten tjej men hon gjorde någonting som gjorde att jag ser upp till henne.

Så vad hände? Jo, jag arbetade ett pass på Arkaden. var inte så värst mycket att göra och två tjejer, dom kan ha varit mellan 11 och 13 år gamla eller någonting i den stilen. Är så sjukt svårt att avgöra ålder på unga tjejer numera. Verkligen dösvårt! Blir ibland helt chockad när man får fram legitimationen (då personen skall betala med sitt kort) och man får se födelseåret, ibland tror man inte riktigt sina ögon. Ofta är de mycket yngre än vad de se ut att var. Men i alla fall, tillbaka till historien. De två flickorna står i alla fall och dividerar om vad de skall köpa eller inte köpa. Ni vet, "vad skall du ha?" och "skall du ha någonting att äta till eller bara att dricka?" osv. Efter en stunds överläggande beställer den ena tjejen en coca cola light. När det är den andra tjejens tur kommer hon fram och säger högt och tydligt "jag skulle gärna vilja ha en vanlig cola och jag skall i alla fall ha någonting att äta, jag tar en mudcake tack". Sån sjukt skön tjej. Ni vet den där åldern när man inte skall sticka ut. Inte vara som alla andra. Och det är även då i den åldern som det börjar divideras om vad som man "borde" äta och inte. Att denna lilla söta flicka stod emot trycket och valde någonting hon ville ha trots att tjejkompisen inte gjorde det gör henne till min nya förebild. Bra jobbat tjejen! Jag tror på dig!


Time to go. Good bye.

Kort rappport: Att få tag i glass var lättare sagt än gjort. Första kiosen hade inte fått in glass ännu. Andra kiosen hade jättefå sorter. Vi tänkte om. Tänkte säkert kort. Tänkte McDonalds. Kära Donken. Flurry eller mjukglass med chokladsås. Visade sig att vi valde rätt kassa (vilket jag ALDRIG göra annars). I vår kassa fanns en ny tjej som var under träning. Verkligen rätt kassa kanske du undrar. Japp. För när vi kom fram stod hon och tränade på just glass. Så vi fick våra glassar gratis :) blev en mjukglass med kolatopping för mig och en Flurry med Oreo (!) för R. Tog med dem upp till kontoret och hoppade ut genom fönstret och njöt av solen och den gratis glassen på taket. Bra drag! Nöjd.

Gratis är gott heter det ju. Men gör nu om ordspråket till: Gratis glass i solen är ännu godare :)


Ha det toppen.

Tror nästan det går lite "inflation" i visitkort. De skall vara så speciella och udda att de helt enkelt blir too much. Har sett de mesta, det ena är limegrönt, det andra runt, ett tredje genomskinligt. Är inte visitkort egentligen bara ett sätt att ge någon sina kontaktuppgifter på ett snabb och behändigt sätt. Jo, visst, ett häftigt visitkort lyser upp plånboken och sticker ut i mängden. Men om mängden blir självlysande. Spelar det inte då ut sin roll lite? Bara en tanke.

Här är ett kreativt sätt att skapa sina visitkort. Frågan är bara hur det får plats i plånboken ;)



Glassigt? Egentligen inte. Men är oerhört sugen på att köpa en glass och komma ut från kontoret. Sätta mig nere vid kanalen med en mjukglass, med solglasögonen på och bara njuta av solen..! Dålig tajming och äta lunch vid halv ett idag. Enda tillfället då det inte var sol. Och när det inte är sol är det inte särskilt varmt tyvärr. Men det hör väll våren till. Varm och kallt om vartannat. Men också den totala lyckokänslan av glädje när solan väl väljer att värma våra vinterbleka kinder för första gången. Fräknar.


Solen skiner. Lovely. Soliga hälsningar.


PS. Nu går R och ja och köper glass, så det så.